Senare idag söndag, så ska jag sätta mig på tåget till sjukhuset. För imorgon måndag så kommer de att göra steg 2 av min viktoperation. Det är nu jag ska få en Duodenal Switch.

Jag är nervös, inte för operationen i sig, men för hur livet kommer bli efteråt. Jag har hört så mycket negativt, men också mycket positivt.

På minussidan så finns otrevligheter som:

Diarré om man äter för mycket fett,  i och med Duodenal Switchen så kan inte längre kroppen ta upp allt man äter. Framförallt fett fortsätter bara rätt igenom kroppen utan att upptas. (Har hört att kroppen tar upp ca 20% av fettet i kosten efter en DS)

För mycket kolhydrater ger otroligt hemska gaser i magen, som tydligen ska lukta fruktansvärt illa, mycket värre än normalt.

Risken för näringsbrist

På plussidan:

Det är den operation som man statistiskt sett förlorar mest vikt av

DS-patienter är enligt statistiken också mer viktstabila (svårare att gå upp i vikt än andra viktopererade)

Den malabsorberande delen av operationen är reversibel, man kan alltså gå in och göra förändringar om det skulle visa sig nödvändigt.

Man slipper att dumpa som GBP-patienter.  Sen har jag visserligen hört om "switch-dumpningar" men det är mer ovanligt.

Det är bara några av nackdelarna och fördelarna, det finns med all säkerhet fler. 

Jag är som sagt nervös, tankarna mal runt. 

Men jag borde sova lite, så jag orkar åka til sjukhuset senare...

Uppdaterar bloggen tidigast på onsdag kväll. Jag hoppas jag får åka hem på onsdag, men man vet ju aldrig! 

Så har det då visat sig, ESC handlar inte längre om låtar utan om utseende och charm. Det började redan förra året  och att Norge vann i år bevisar bara att om tävlingen någonsin igen ska handla om sången, så måste det bli en radiotävling. För hade tävlingen gått i radio så finns det inte en chans att Norge hade vunnit, det är jag helt övertygad om.

När jag ser Fairytale, så hör jag en medioker låt, framförd av en medioker sångare, som vars enda fördel är att han har ett yttre som tilltalar många människor. De blir så förförda av hans charm att de missar hur halvdan låten är och de falska tonerna killen emellanåt tar.

Jag hade säker också charmats om jag hade varit typen som gillar killar som är nästan feminint söta. Antar att de som charmas av Rybak också tycker att t.ex Brad Pitt är snygg.

Och nej jag trodde inte att Malena hade någon chans, men det fanns åtminstone 10 låtar som jag tyckte höll en högre kvalitet än Fairytale. Så jag är väldigt besviken, så besviken att jag tror jag kommer lägga ner intresset efter det här året. Vad är det för mening med att titta på Eurovision SONG contest, när det är utseende och charm och inte kvaliteten på låten som avgör om man vinner....  De borde döpa om tävlingen till Eurovision Charm Contest så att ingen misstolkar vad det handlar om....

Den 1 juni ska jag läggas på operationsbordet igen. Då kommer kirugen att göra om min sleeve, till en Duodenal Switch, vilket innebär att maten jag äter bara passerar genom en liten del av tunntarmen. Detta leder till mycket begränsat näringsupptag.

När sköterskan först ringde och talade om att jag var inbokad för operation blev jag lätt chockad. Jag var så stensäker på att operationen skulle äga rum efter sommaren. Nu har jag smält nyheten och det känns helt ok.

Det innebär dock att även denna midsommar kommer firas nykter och med mat som är lätt-mosad. Sill är uteslutet och efter denna operationen så kan jag även glömma grädde. (Fet mat kommer få konsekvenser dagen därpå...)